» Min kära lilla häst..

Oj vad det är synd om honom nu säger han, när jag kommer in i stallet så gnäggar han högt och går fram till boxdörren. Söta lilla hästen. Känner mig elak men jag vet att det är en bra grej att han står inne och vilar upp sig. Han får vara ute mer sen när klamrarna under magen tagits och bandaget tagits av en vecka efter det och sedan att såret läkt fint.
 
Jag åker som sagt, vet inte om jag sagt förresten, ner till stallet två gånger om dagen. En gång vid lunch eller innan lunch och sedan en gång på eftermiddagen/kvällen. Jag mockar två gånger om dagen, allt för att det ska vara fräscht. Byter vatten en gång, dock fyller jag på extra på kvällen samt fyller lite äpplesaft i vattnet. Han har en hink på väggen och en som står nedanför på golvet som extra. Han får hönät vid varje måltid och det känns faktiskt bra. Han får kämpa med att få ut det men det tar ju sin lilla tid innan det tar slut. Så han har något att pyssla med hela tiden. Plus att när han rycker ut tussar så flyger det ner på golvet, så då kan han pilla där med.
 
Han får massvis av kärlek varje gång jag är där! Kliar honom i öronen som han tycker är absolut det bästa, borstar han och bara gosar.
 
 
Han har blivit rakad på sina ställen under denna tid, av någon anledning vid ögat, men antar att de haft en anledning till detta.


Anna
13 Februari, 2014 - 21:47

Han är troligen rakad på de ställena för man har tagit blodprov där, halsen är vanligast men man kan även ta på benen och jag tror man kan ta vid ögat ibland, vet tt man kan ta pulsen där iallafall.

Svar: Jo jag antog nästan det då de hade väldigt svårt att hitta blod i halsvenen. Alltså vid ögat, de andra två var jag med vid när de rakade så det vet jag :)
Tyckte bara ögat var ett sånt random ställe och inte så diskret för min hårfagre häst haha!
Julia

Olivia
13 Februari, 2014 - 21:47 / BLOGG: http://oliviapetronella.blogg.se

Lider verkligen med dig har själv haft kolik häst, det blir som ett barn man blir så sjukt orolig. Hoppas han blir helt frisk snart,

Svar: Tack! Jo man blir orolig för minsta lilla nu i början.. Förhoppningsvis så kommer allt gå bra! :)
Julia


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback